lite vispgrädde på.

foto: AntoniaB © 2019

duger som mikrofon. eller är jag väldig hungrig?

foto: AntoniaB © 2019

den som vågar sticker ut.

foto: AntoniaB © 2019

på väg.

P1460086

karlsson på taket?.

foto: AntoniaB © 2019

golvnostalgi.

Alltid lika fascinerad av hur man lägger ihop olika mönster och ser ändå helt fantastiskt ut. foto: AntoniaB © 2019

foto: AntoniaB © 2019
foto: AntoniaB © 2019

tjusigt värre.

En gång var detta en tjusig galleria med shopping och kaféer. Även en resebyrå huserat där. Var där många gånger. Sen övergavs den till för del moderna själslösa gallerier där man klämmer massor med affärer och lite till.  Ni vet ingen skillnad på dem inte.  Nu har stället renoverats och har blivit till en svindyr hotell.  Tyvärr kommer jag aldrig få råd med att bo där, men man kan dricka kaffe i foajén dock.  Alltid nåt.
Den är byggd i gotisk still i början av 1900-talet.photo: AntoniaB © 2019

photo: AntoniaB © 2019

photo: AntoniaB © 2019

photo: AntoniaB © 2019

photo: AntoniaB © 2019

photo: AntoniaB © 2019

photo: AntoniaB © 2019

photo: AntoniaB © 2019

snyggt mönster.

foto: AntoniaB © 2019

sotarmössan.

foto: AntoniaB © 2019

aj da.

foto: AntoniaB © 2019

HUSET.

Jag har visat den förr men det är min drömhus. Hade jag tillräckligt med pengar skulle jag lägga beslag på det. Nu har jag inte det, och snart har jag ännu mindre pga corona viruset.  men kanske kan drömmar leva vidare. Eller?...foto: AntoniaB © 2019

stilig kvinna.

Bilderna är ganska så likadana men jag tyckte var lite roligt i bakgrunden så jag la ut alla tre.
...foto: AntoniaB © 2019
...foto: AntoniaB © 2019

...foto: AntoniaB © 2019

de som inte bryr sig.

Corona överallt. Vissa länder har det jobbigare än andra. Här i Vasastan märks inte jättemycket än. Folk strömmar och har ärende nästan som vanligt. Biltrafiken är ju det samma som det brukar vara på lördagar.

Från köksfönster ser jag ett par ha en skön eftermiddagsfika. Det är typer som egentligen inte bryr sig så mycket. Han står utanför stenmuren så där nonchalant där bara en liten vickning räcker för att ramla ner på gatan.

När jag tittar ut igen så är de borta. De är borta men inte deras pappkoppar. Unga personer som snackar så himla mycket om miljön och att man ska värna om den. Men att hålla rent efter sig ingår ju inte i det kollektiva snacket.

På bilden som jag tog med min mobil syns kanske inte så mycket men man ser 2 vita fläckar en mindre och en större på muren. Det är lämningarna. Måste ha varit väldigt ansträngande att bära med sig full med kaffe. Inte blev det lättare urdruckna nu heller.

Det sitter ytterligare ett par med en schäfer och fikar. De håller just nu och ska gå. Och de vet vad som gäller. Det man tar med sig tar man också med sig när man går.

Även här kan man se muggarna längst till vänster på muren.

ducka är inte lösningen.

...foto: AntoniaB © 2019

elegans.

...foto: AntoniaB © 2019

höjdare.

foto: AntoniaB © 2019

...foto: AntoniaB © 2019

ryggsäckar.

...foto: AntoniaB © 2019

iakttagen blev jag.

P1foto: AntoniaB © 2019

paus.

foto: AntoniaB © 2019

vänner.

foto: AntoniaB © 2019

händer med händer.

foto: AntoniaB © 2019

hmm.

foto: AntoniaB © 2019