miljötänkande?

Annonser

spaghetti.

fångat i flykten. eller grus i maskineriet?

Japp, ibland går vi ett varv i stan. Inte för att städa upp hatade gruset, näää, det är ju för jobbigt. Vi drar in lite kilometrar så att det ser ut att vi jobbade.

våren kommer snart.

miljövänligt.

Vad ska man göra med ölflaskorna? De går ju till spillo, i sämsta fall slängs det i naturen, eller i soporna och i bästa fall på återvinning. tänker man till riktigt ordentligt som man har gjort på Thailand kan det bli ett buddisttempel så klart. Templet är byggd av enbart gröna och bruna ölflaskor av märket Heineken.

Fint namn har templet också Wat Pa Maha Chedi Kaev tempel.
Inte bara flaskorna användes utan även kapslarna för dekoration.

Cirka 1 miljon flaskor behövdes till templet, men gjordes även pagoder, bad och andra byggnationer också av glas.

skuggvärlden.

Enligt ”uppdrag granskning” våldtäkt är inte coola att utreda. Jag skulle kunna tillägga att i Sverige är inget brott är coola att utreda alls. I Sverige är den enda coola är att försvara brottslingar så att de kan få lägsta straff men helst ingenting.

Sverige har fått en skuggsamhälle som styrs av maffian. Politiker bara famlar och tror att det går över. Vakna!

här går jag…ibland

förgreningar.

Fotot på den vackra förgreningen från Vasastan är för dem som inte kan svenska och träden har egentligen ingenting med texten att göra heller..förutom kanske den mörka tonen.

Igår hörde jag i SR.s nyheter en upprörd man som anklagade vården att han blir diskriminerad pga att han inte får testa sig längre för olika könssjukdomar.
Han fick göra det förr, men inte nu längre, och han menar att det är hans rättighet att kunna göra det. Anledningen att han nekas är att han gör testet alltför ofta. Jag minns inte om det var varannan vecka eller varannan månad. Ofta var det hur som helst. Som jag förstår har vården tyckte att det finns viktigare saker än att testa en som vet uppenbarligen inte hur man stavar till att skydda sig.

Rådet han fick var att man kan också testa sig genom att beställa en sån testpaket på nätet. Men det vill han inte. Antagligen kostar det mer och vården är billigast. Slutklämmen hans var att anledningen till att han inte får testa sig är…………………….. ja, försök att gissa ………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..ja, anledningen alltså skulle vara att han är invandrare.

Jag är själv invandrare, men drar aldrig fram det här kortet och blir alltid lika irriterad när andra gör det. Motgång i livet är inte det samma som att vara invandrare. Men att vara otrevlig, oresonabel och rent allmänt en ashole ger alltid motgång.


UFO.

ingripande.

Aktion in Stockholm. Kanske inte värre än en fortkörning, men gärna för mig. Folk kör verkligen som galningar. Numera kör man också gärna mot rött. RÖTT….ja, jag skriker ordet. Och gärna kör de över folk också som går över gatan eller springer eller går där det inte finns trottoar att gå på. Sen som om inget har hänt smiter de för de är födda utan ryggrad.
Vart har folk så bråttom till?

dansa med mig.

Klart att jag inte kan motstå när jag ser nåt tråkigt på gatan att dansa till lite med min kamera. Ni som är känsliga och blir yrsliga får bara blunda.

på väg till jobbet.

och alla gör det på sitt sätt…

Helst vill jag inte klaga. Men så blir det i alla fall. Den nya lösningen som man gör inlägget på tilltalar mig föga. Blocker hit och blocker dit. Jag förstår inte vad den har för syfte.

Saker som poppar upp när man skriver stör mig också. Men skulle kunna leva med det. Men framför allt att sätta in bilder som stör mig. Just att jag valde att skulle sätta in en bild, men sen ville jag en till. Och så gjorde jag det. De blev 2 mindre bilder i en och samma block. Vill du ha 2 bilder då måste du välja flera bilders alternativ redan från början. Men då lätt kan bli en galleri , vilket kan passa ibland, men kanske inte alltid.

Säkrast för få bilder att man lägger i en ny block. Blockarna kan ju flyttas runt, om man nu vill med hjälp av pilar på sidan av blocken. Samt man kan ha olika storlekar på texten, olika färg på texten och även på bakgrunden.

Det är lätt att tro också att man kan bara publicera ”genast” för det ser inte ut som om det finns flera möjligheter. Men om man klickar på den fasta texter som inte alls ser klickbar ut då kommer en kalender upp. Fin är den också. Och så anfang kan man också ha. Det är faktisk kul.

Dock var ju inte så lätt ändå att publicera. Jag fick klicka på genast publicering flera gånger så klart. Blää….varför komplicera så mycket.

Dessutom allt det där fina som jag har nu gjort syns inte ingenting av i läsaren. Bara i bloggen. Ännu mer bläää….

ordningen är återställd.

Att vara borta från en blogg i ett år är inte lätt. Så klart var ju inte alls svårt att vara ifrån. Det var en lättnad på sätt och vis. Och inte alls för att det var betungande, men tiden fylldes ut med andra saker istället, som att tapetserat några fåtöljer och en stol, målat om delvist hemma och även på jobbet. Har börjat med silversmide igen efter nästan 20 år då jag avslutade på grund av min då galopperade artros. Nu är mina fingrarna är rörliga och smidiga igen så varför inte fortsätta det hela.

I bloggtillverkningen däremot mycket som har gått framåt, och kanske inte allt faller i smaken i mitt tycke.

En gång många år sen köpte jag min första dator för att inte halka efter och då lovade jag också att jag köper och följer det mesta så att inte tar mig ur från utvecklingen.

Administratörs sidan växlar helt plötslig mellan gamla och ny design. Gillar jag det? NEJ. Har inte listat ut än hur man ställer inlägg i datum kö? Men det kommer säkert när jag är klar med detta inlägg ( Den senaste inlägget skrev jag i den gamla och själv har jag inte bytt till det nya. Dessutom allt ser hälften nytt och hälften gammalt ut.

Sen var det det där med skicka inlägg till Facebook. Jag fick ju hjälp av två bloggvänner Nicki och Kristallina men det ville bara inte lösa sig. De såg saker som jag inte såg. Jag höll på att bli galen. En enkel sak som jag inte kunde lösa. Inte ens med deras detaljerade beskrivning.

Kände mig lite som den kvinna som vaknade en vacker dag och kunde inte alls höra manliga röster bara kvinnliga. Jag själv kunde se allt men inte knapparna. Jobbigt.
MEN…helt plötslig så händer det. Inte det att jag såg knapparna, men kom på att jag har adblockers. Och Adblockers tog bort alla dessa delningsknappar från min sida. Osynliga för mig och synliga för er. Så kan det gå.

Och återigen känner jag att nämna min för mig lite sorgliga statistiken. Bloggaren ”Jag” sa nåt om spökbesökare. Naturligtvist blev jag ledsen för vem vill bli besökta av massa spökbesökare. Motvillig och fortfarande ledsen är jag tvungen att erkänna att de var ju troligen spökbesökare, då de är ju borta och min statistik knappt syns över dörrtröskeln. Jag vet, jag vet ni bryr är inte om er statistik men dessvärre så gör jag det.

Sen kvarstår ju frågan varför finns spökbesökarna, vad är syftet med dem och varför är de nu borta.
Och sist men inte minst så ogillar för att inte säga hatar jag dessa block hit och block dit. Om du inte har fått det nya designen så kommer du erfara den sen.

jag är inte placebotyp…

Våren är smärtans tid. Ja, så även hösten. Men nu är våren som kommer galopperande, och det börjar kännes i kroppen.  Det är en tuff tid för många med smärta, för då får smärtan turbokraft.
Jag har ont nästan varje dag. Även om det kan några veckor utan smärta också och då njuter jag. Men när jag har ont så tar jag medicin.  Jag tar medicin för de hjälper. Mamma kan ju fråga, måste du ta smärtstillande? Du kan ju vänta och se.  Men det blir ju inte bättre. Det har aldrig hänt. och antagligen kommer inte att hända det heller.  Jag har ont.

treo © copyright 2009 antoniab

För vem är det bra att jag står ut med smärtan?
Blir jag duktig flicka för att jag står ut med smärtan, ska jag ge mig en klapp på axeln? Får jag en guldstjärna. Har jag ont är jag också nedstämd och mindre trevlig. Ingen vinner på det allra minst jag.
Jag är inte heller placebotyp.
Hur vet jag det?
De senare tiden har jag blivit lite mer disträ och okoncentrerat. Oftast tar jag TREO som man löser upp i vatten ( rumstempererat, för då blir treon snabbt och bra upplöst). Medan jag väntar på upplösningen 😉 kan jag förlora mig i något spännande och tiden går. En halvtimme-timme senare känner jag att smärtan sitter ju kvar och konstaterar att den inte hade nån verkan. Men lite senare när jag tar ut mig i köket där står min treo och väntar på mig outdrycken. . Det har hänt några gånger på senare tid.

Står ni ut med smärtan själva eller är ni mer som jag?

dubbelt…

Man blir ju frusen när man ser hur spelbolagets framfart pågår utan något som helst hämningar. Naturligtvis höjs nu röster att detta inte längre kan fortsätta så här. Det har man ju hört förr också: SÅ KAN DET INTE GÅ! Sen händer ingenting utan allt blir bara värre. (skjutningar, mord med mera, med mera fyll i det som fattas. det skulle fylla sidor).
Nu har den ansvariga politikern Med fint långt namn som inte är lätt att komma ihåg, sätt ett datum på tre månader att spelreklam ska minskas och han HOPPAS! på att det blir en automatisk självsanering som ska ske. Naivare inställning är svårare att skåda.
Nu är jag själv inte är drabbad alls av speldjävulen, och vet mycket väl att spelet är upplagd så att man förlorar mer än vad man vinner. Annars blir det en väldigt dålig affär för dem som driver spel. Jag vet också att storspelare som ändå har skicklighet och tur med sig blir avstängda.

I många spelreklam är kända människor som lockar till spel. Undrar hur de tänker? är det så att de får otroligt mycket betalt för jobbet och då kan man ställa upp till vilken skit som helst?  Pengar pratar hundar skäller attityd? Jag föraktar er så himla mycket. Ni borde skämmas. Ni tar direkt de förlorarnas pengar. Måste kännas skönt.

Italien hade samma problem med spelreklam.
Däremot jönsade inte  italienska politikerna som de svenska politiker gör utan helt enkelt förbjöd all spelreklam i TV från och med 1 januari i år.
I Sverige är lagar inget annat än bara en likriktning, bara rådgivande, sen får alla tolka det bäst de kan och vill.
Har en sån liten favorit som jag inte kan förstå alls: ” det är förbjudet att gå mot rött men icke straffbart” Ja, vad kan man säga. Förklara gärna för mig paradoxen i det. Tyvärr känns det lite så förbjudet, MEN…

Eller vad tycker ni som råkar titta in och läser detta?

AB

de odödliga är dödliga ändå…fast de vet inte det

Tanken har besökt mig ofta de senaste åren. Folk verkar mer och mer tro att de inte kan dö. att naturlagar gäller inte de själva bara alla andra. Jag tittar på  bloggvännens Nicki´s bilder där folk går på isen men man ser att det isen redan uppbruten och de balanserar på en tunn lina.. Är de helt galna? Är detta en matchogrej, titta jag vågar, jag utmanar ödet.  Men när det sen händer något ändå, då ska samhället rycka ut och rädda folk. Helt gratis, för det man har rätt till. Bör man verkligen ha rätt till det. eller? Eller tar man betalt i efterhand? Har man ingen eget ansvar i det hela?

Eller den nya flugan som ök upp nyligen, nämligen att köra mot rött.  Alla ska se upp jag skiter i allt. Gatan är min och alla är underordnad mig. Jag har superkrafter,  jag är odödlig. Och lastbilen har säkerligen vingar. Har du dödslängtan eller är du bara dum?  Seriöst, vad är det med folk numera?

kanske…

Jag skulle bara ta en kort paus på några dagar för jag hade lite stressigt. Sen gick ett helt år utan en endaste inlägg. Men jag är sån.  Antingen ett inlägg om dan eller så tappar jag drivet.
Hur det blir nu vet jag inte.  Jag vill inte lova nåt som jag kanske inte kan hålla.
Jag vill minnas att jag inte var speciellt nöjd med min statistik, det blev färre och färre som besökte min sida och då är ju inte så roligt med bloggen.
Fotografen Peter Beard sa: Alla är fotografer idag, men bara få som blir exceptionellt bra och höjer sig över horisonten.

En liten mirakel dök upp. Sen jag slutade, har min statistik ökat avsevärt. Innan fick jag kanske 30 besökare eller en bra dag 45. Nu får jag runt 300-400 besökare. Per dag.
Vad är orsaken till det har jag inte en susning om,men nog är det märkligt.

För mig är detta stort. Samtidigt gör mig också ledsen och ställer mig frågan hur går detta ihop.  Jag vet inte om jag fick en massa likes också för jag följer inte likes utvecklingen, em kommentarer fick jag då inga. (Förutom från er som undrade vad som hände, Tack Nicki, Carita och Jag.)

Jag vet inte hur flitig jag kommer att vara framöver, för jag vill inte lova nåt, det får bli som det blir. Kameran har inte heller varit med mig speciellt ofta,men har bilder så att jag inte alls behöver ta nån bild i närmsta året ändå.

En vinterbild får avsluta min första trevande känna efter inlägget, även om nu allt snö försvann, så tog jag den förra veckan med mobilen på väg till jobbet.

en liten bit…

översyn…

i skuggan…

andningshål?…

utmärkt…

borgen i närbild…

varsågod och ta plats…

sommarminnen…