Det finns många möten här i världen. Man kan se en av mötena på bilden.
Men sen finns ett annat möte och det mötet var jobbigare. I morse var jag på väg till jobbet men var kvar i lägenheten i hallen. När jag ser en mörk fläck bredvid en av kofferten som sår i hallen. ( jag ar 2 koffertar som jag har som avlastning, för solglasögon och annat smått.) Det är lite halvmörkt i hallen då den inte har fönster. Jag böjer ner mig för att kolla o det är nån ludd, men innan jag tar på den eventuella fläcken eller luddet går jag på toa och hämtar lite toapapper. Luddet såg ut som en 5 kronor ca. Jag tar upp den och vill kolla, i pappret och jag ser att den rör sig. Det var en stor spindel. Fy sååååå jobbigt. den ville rymma också, så det blev än jobbigare. Men jag klämde ihop pappret och spolade ner i toaletten.
Just igår tänkte jag på att nån dag kommer jag trampa på en spindel på natten eller så när jag går barfota. Det är verkligen jobbigt. Jag måste köpa en spindelskrämma för vet inte hur länge jag orkar med grannens rymmande spindlar. Varannan månad blir det ett möte med en spindel eller två.
En svaghet eller kanske mer styrka jag har. Stark mat. Inte så stark att det tar över men en lätt hetta är önskvärt. Naturligtvis kan jag äta utan hetta också men då känner jag en saknad i maten. I familjen är det bara jag som är galen i chili.
Förr i tiden när jag handlade på matbutik behövde jag aldrig planera och tänka när jag ska dit. Nu är det andra gången får jag gå utan att få med mig det jag ville handla. Först var det på en måndag och då tänkte jag kanske inte bästa dagen att handla ändå. Efter helgen är hyllorna tomma och allt ska fyllas på. Men den här gången var en tisdag och var ändå inte varorna på plats.
Jag frågade, men fick inte tillfredsställande svar.
Jag tror att butiken har problem med logistiken och ordningen. Jag har märkt att de som jobbar där, bryr sig inte om kunderna. Väldigt många gångar är blockerade med deras balar och vagnar, man kommer inte igenom, och får gå omvägar flera gånger för att komma åt det man vill köpa.
Jag förstår att numera finns inte nattarbete som förr, då var allt uppackat vid öppningen. Man ska inte glömma bort oss kunder som vill handla och kunna komma förbi alla förhinder.
Vem vet kanske handlar jag på fel ställe.
Ja, jag har nya bilder. Jag var på semester och nu är jag tillbaka. Men jag har inte hunnit tömma minneskortet än. Jag förstår inte varför tiden har blivit så knapp att inte längre räcker till. Kan någon förklara? För det kan inte jag. Jag har inget barn, inga husdjur som skulle kunna ta en hel del tid,ändå räcker det så dåligt. Så var det inte förr.
Divage 