Igår var det ovanligt stojigt våningen under. Mycket skrik av enbart manliga röster. Fest? På en onsdag kväll? Inte kände jag större glädje. Och nog hade varit fest om allt hade blivit annat. Det var nämligen Sverige som spelade mot Holland. Mot ? Skulle nog säga spelade mest i deras händer eller fötter kanske.
Killarna tystnade ganska snabbt. Kanske grät de. Och det gjorde de i alla fall i stor tystnad. Tack och lov att de är inte av det våldsamma typer som förstör allt som kommer i deras väg. det var bara tyst.
Såg förbundskaptenen kvittra efter förlusten. Min tanke var – är han nykter?
Och Zlatan? Var han med? eller var det bara en spöke som liknade Zlatan? Det är svårt att vara kung. Man faller högt från piedestalen när den dagen kommer.
Nu såg jag inte matchen, men hörde genom grannarnas försorg. Och den ebbade ovanligt tidigt ut. Resten kan man leta i tidningarnas sida långt ner bland alla andra skräp. Säger också en hel del om gårdagens fiasko.
Men det är nyttigt att förlora. Man vaknar. Det är som i krig. Den med bästa strategi och bästa nerver vinner.
Ping: Zlatan och priset… « Divage
Det är alltid roligare att vinna. Självklart. Men det kanske är nyttigt att vara en looser i bland. Man kanske skärper sig och börjar fundera…
Självklart är det roligare att vinna än att förlora. Men det verkar inte som laget har gjort nåt större framsteg i sistone.
.. och snart är det Tyskland – Sverige som måste ses här hemma i alla fall :D
Tyskland är ju ett starkare lag. Vad ska bli resultatet då 6:2 eller i bästa fall 0:0
Före och efter … Före finalen i Eurovision Song Contest tror många här i Sverige att vi kan vinna. Men vi brukar hamna på plats 15 – sist, typ. Senaste åren i alla fall. Likadant är det oftast före sport-evenemang som Sverige deltar i. Dagen efter brukar vara lagom munter.
Ofta blir det en kall dusch. I alla fall de senare åren.