förgreningar…

grenar...foto: AntoniaB 2017 löv..foto: AntoniaB 2017 grenar...foto: AntoniaB 2017Jag hoppas att jag kommer få en riktig fin dag idag. Det vore nu inte helt fel. 🙂
Jag börjar känna sug för att börja skriva dagböcker. Jag såg några riktig fina på nätet. Fulla av text, tekningar, bilder, färger, tankar m.m.
De gånger jag försökte, tog det upp timmar när jag började skriva. Och så kan man ju inte ha det. Känns bara tidskrävande. Jag har också märkt att jag inte kan uttrycka mig kort. Och ännu värre när jag väl har läst det jag skrev en vecka tidigare, verkade bara konstigt. Såååå….drömmen får leva vidare. Det är inte heller fel. Alla drömmar behöver ju inte bli till verklighet. Det är skönt att bara drömma. Dagdrömma…Eller?

Annonser

18 thoughts on “förgreningar…

  1. Att skriva dagbok är för de allra flesta en utmaning. Man kan utmana sig själv att skriva kort men ändå få med så mycket som möjligt (tänk att försöka beskriva en hel dag med två meningar?), eller att skriva flera sidor så utförligt som möjligt, få med alla dofter och smaker och känslor… för att sedan kunna återuppleva det. Hoppas du tar tag i dagboksskrivandet, tror det är bra för de allra flesta egentligen 🙂

    • Tack för tipsen. Nog är det en utmaning. Då hela tiden kommer frågan upp varför hör jag det? Vad har den för nytta?
      Men jag lockas också att skriva. Tyvärr måste jag erkänna att mitt liv går på repeat. Inte mycket som händer. 🤗

      • Kanske upptäcker du när du skrivit några veckor att det händer mer än du tror? 🙂 Dessutom främjar ju skrivandet minnet (för de flesta, iallafall), och bättre minne är nog något vi alla önskar att vi hade 😉 Jag tror också att det är en speciell lyx att kunna återblicka över det förgångna, både över det onda och det goda.

  2. Om du släpper kraven på dig själv och skriver något smått varje dag, ska du se att det börjar löpa. Om man är FÖR ambitiös med bilder, dittan och dattan blir det för tidskrävande, tror jag.
    Har själv skrivit dagbok för hand i fyrtio år – ibland har det varit stiltje och inga skriverier på veckor, men de senaste 20 åren har jag skrivit så gott som varje dag. Ibland en sida i ett häfte, ibland fyra-fem.
    Men det ska kännas bra!
    Fina trädbilder också, förresten 🙂

    • Det är ju ganska så många som skriver dagbok på det gamla sättet. Känns lika mysigt som det känns på sätt och vist meningslöst också.
      Men jag har hur många som helst av tomma och fina skrivböcker. Kanske gör en räd och fotar de allesammans.
      Jag har en känsla av att jag går igenom en sorts kris. Har aldrig haft förr men kanske är det dags nu när jag inser att jag inte kan leva lika länge som jag har redan avklarat. Lite panik för att hinna med.

  3. Fint kort på grenarna! Jag trodde du skrev en dagbok på nätet med dina foton? Dom som liksom jag följer många bloggar har svårt att hinna med att läsa långa texter

  4. Menar du dagbok på nätet? Det har ju sina begränsningar om man inte vill lämna ut sig helt som man gör i en privat dagbok. Här var dagen väldigt solig, jag klev upp för att gå ut, men det blev inget av det och nu har solen dalat. Hoppas att du fick en fin dag. Här gillar jag det lilla lövar som mjukar upp asfalten men ser så övergiven ut i det hårda.

    • Du är väldigt poetisk.
      Jag tänkte mer att skriva i pappersform. Min skrivstil börjar dö, m
      När den inte längre underhålls. Fast innerst inne är jag inte en dagboksmänniska. Då hade jag börjat med den för länge sen.

      • Jag är inne på att förstöra den dagbok jag har kvar. Jag ser med förundran på dokumentärer där man gräver i folks brev och dagböcker och sen tänker jag att ja, man kanske måste dela med sig om man har blivit en känd poet eller författare, då har man ju ändå gett ut mycket genom sitt skrivande, men en vanlig människa… Men när jag har skrivit så har jag fått syn på mycket som man inte så lätt ser när man inte har satt det på pränt. Så testa.

        • Jag har ju alltid varit kluven och som du säger nu så förstör ju dina dagböcker. Ändå skulle dina barnbarn kanske tycka att det är roligt att läsa eller deras barnbarn. Men jag har inga. Och ingen i familjen heller skrev dagbok. Det enda jag kunna göra ostört klaga på mina förmågor utan att någon säger emot bara för att vara snäll.

Kommentera gärna, tack! :)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s