bron…


Bron heter Petöfi-bro,( döpt efter en ungersk poet)  byggd 1937 och det är  514 m lång inräknad då uppfart och sånt. Dunau är 378 m bred just här.
I 35 graders värme kändes den nog längre. Samtidigt var den ändå svalare än på gatorna. Bron väcker ingen uppmärksamhet alls, den är enkel och binder ihop två sidor. Buda och Pest.
Skönt att bron finns, men den har  en stor behov av renovering såg jag..
Jag kunde åkt kommunalt över, men jag föredrar alltid att gå. bron...foto: AntoniaB © 2014 bron...foto: AntoniaB © 2014 bron...foto: AntoniaB © 2014 bron...foto: AntoniaB © 2014 bron...foto: AntoniaB © 2014

22 tankar om “bron…

    • It’s probably the simplest bridge over the Danube. There will be more to come.
      I’ve really fallen for after my vacation, plus I bit down too and do not feel as motivated as I was before. But surely it will pass.

      Gilla

    • Jag har aldrig tänkt på det. Men jag fick rejäla blåsor på trampdynan så det blev svårt med att gå dagarna efter. Men jag gick. 🙂 man ser mer.

      Gilla

      • Absolut. Jag ÄÄÄÄÄÄLSKAR att gå och att fota. Jag släpar kameran runt runt runt Grythyttan. Jag är lite sugen på att lära mig mer om nattfotografering, något jag kanske skulle kunna satsa på lite i sommar. Dessvärre tror jag att myggen inte håller med mig. Fotot på vattenfallet i mitt senaste inlägg är taget i ganska ”djunglig” skog med brännässlor. Där fick jag årets första fästing. Urk.

        Gilla

        • Å fästing. Fy vad hemskt. Jag gärna inte krälar på marken just för att slippa fästing.
          Nattfotografering är jag också sugen på men vågar inte gå runt i stan själv. Det finns kurser men då håller dem med fotografering med hjälp av ficklampor och annat ljuskälla, men det är jag däremot inte så intresserad av.

          Gilla

        • Nej men det med andra ljuskällor kan vara spännande också. Jag och min kusin prövade att traska runt framför kameran på lång slutartid och det blir rätt fränt. Det blir spökbilder och mycket mindre än man tänker sig så det finns massa man kan göra med ”målning” under tiden som slutaren är öppen. Men håller med dig. Mörkerrädslan sätter ganska snart stopp.

          Gilla

        • Det är jobbigt att man känner sig rädd.
          Jag minns hur rädd jag var när jag gick själv i de nedlagda militärbaracken. Och få var deg ändå mitt på blanka dagen.
          Det är så irrationell egentligen, men inte lätt att bemästra.

          Gilla

        • Nej verkligen inte. Där vid vattenfallet blir det mörkt lätt men jag tänkte att det skulle vara bra för min långa slutartid. Men mitt när jag står där och fotar kom jag på att nog finns det nog mördare i Gullringsskogen. Eller just det, det finns ju grävlingar. Jag sprang därifrån kan jag säga.

          Gilla

  1. Fint med broar! Som förbinder! Bombas nog först i krig dessvärre. Nej, jag har heller aldrig varit i Ungern. Skulle vara roligt att åka dit någon gång. Där finns säkert gott öl! Och gott vin och hela fadderullan! Vad ligger på pustan? Finns det någon sådant. 😛

    Gilla

  2. Snygg och pampig tycker jag..Roligt att se bilder från ditt gamla land jag har aldrig varit där så ser fram emot mer.. Hoppas du mår bättre och att dina svullnader och blåmärken börjar bli ett minne blott sköt om dig kram Nicki

    Gilla

    • Jag kommer visa andra broar också som ÄR pampiga. Den här är den skruttiga 😉

      Blåmärkana klingar av sakta men säkert. Men en av dem gör ganska ont fortfarande. Eller mer ont nu än förr. Muskeln flyttades nog runt en aning känns som.
      Kram!

      Gilla

Kommentera gärna, tack! :)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.