tar aldrig slut…

Det är inte lätt att klaga och tycka synd om sig själv.  Vetskapen att andra har det så mycket värre och brottas med livsavgörande problem gör det svårare. Men gör det mitt elände mindre för det? Ja, det gör det.  Men ur min synvinkel har jag då jobbigt. Jobbigt och motigt och det börjar ge utslag i kroppen också.

Jag kanske förstorar mina problem, andra säkert ser det inte lika allvarligt som jag gör. Jag är medveten också att andra har problem också. Jag hör en hel del i mitt jobb. Värre saker. Men det dämpar inte min ångest.

Efter semestern vill inte ta slut på saker som gör mig ledsen och upprörd.  Nu senast är problem med min telefon.  Kunderna klagade på att de inte kunde lämna meddelande om de ville avboka. Men enligt min koll så borde ju telefonsvararen gå i gång när jag inte hinner svara.
Jag ringer TRE och felanmäler det.  De skulle rätta till. Jag har då min 08 nummer kvar till jobbet men är kopplad till mobilen. När jag nu kollar och ringer mitt 08 nummer säger en röst: Numret har inget abonnemang. Jag ringer igen till TRE och alla som har dansat den valsen vet hur lätt är att prata med nån. Och varje gång ska man ju prata med någon.  Någon annan en gången innan. Svaret jag fick att numret föll ur systemet och det är bara tekniker som kan fixa den. Men det är lätt gjort.  Dock ingen av dem talade för mig att de jobbar inte på helgen utan först på måndag.
Det fick jag veta av den sista killen som jag ringde upp sist och fick en psykbryt när helt plötsligt inte heller kunde koppla upp till internet.

Det är verkligen ångest  när ens jobbtelefon säger hela tiden att Numret har inget abonnemang. Och jag kan inget göra. Absolut inget.  Jag börjar överväga att ta tillbaka fasttelefonen igen.  Med en vanligt hederligt telefonsvarare där det är lätt att byta meddelande också allt efter dagens behöv. För det är fan inte lätt i mobiltelefonerna. Ologiskt som få.

Det tar så mycket tid och energi.
Felet är inte åtgärdat men jag fick kompensation som plåster på såret. 50 % på min faktura i 3 månader. Visst det är snällt. Men jag hade uppskattat mer om felet hade aldrig uppstått.  Aldrig.

Jag kunde inte koncentrera mig på nåt så jag städade.  Undrar varför det hjälper. Men det gör det. Man blir lite maniskt på något sätt.  Så nu skiner det i badrum och kök.  Dock känner jag mig för övrigt förlamad.
Jag upptäckte att jag har en hel del rengöringsmedel här hemma, och jag undrar finns det nåt jävla skillnad mellan dem?

Så jag börjar läsa innehållsdeklarationen.  Vad de innehåller. På vissa står ingenting på andra stor ord som jag har aldrig ens hört:  amfotära, anjoniska, nonjoniske tensider, parfym står det på Ajax. På Mr Muscle står nonjontensider,nonioniske overfladeaktive stoffer, parfym, , citral. På den tredje stod ingenting just.

Jag tror att det är samma sak i allihopa. med lite olika doftämne.  För faktum är att jag känner aldrig skillnad mellan dem. Jag känner aldrig att ….hmmm…den här var ju toppen rengöring. eller den andra var ju inget att ha.