lite stöld…

Vi har lagar. Men sen när det gäller …ja då går alltför många fria från sina brott. Till exempel identitetsstölder är ju en sån brott. Vem som helst kan tydligen ta ens identitet och göra vilken som helst djävulskap i ens eget namn utan att åka dit. Och den som blir av med sin identitet får sitt liv förstörd för långt tid framöver.

Hen bryr ju ingen om. Och frågan ställs ju, kan man skydda sig mot identitetsstöld. Svaret är tydligen nej. Det kan man inte. Vad ska man göra? Kanske göra precis samma sak? Stjäla tjuvens identitet och ställa till samma elände för hen?
Eller ta livet av fanskapet?
Sen gäller det att bara neka och skylla på någon annan. Brukar ju också gå bra. Fast då måste man ha minst en kompanjon och va konsekvent. Det var inte jag. Det var hen.

Lagen är inte alls på noterna. Ibland känns tom att lagen är faktiskt utformade mer för förövarens sak en för dem drabbades skydd och rättvisa..

Men vad vet jag. Kanske psykologiskt vård vore nåt för dessa själslösa förbrytare för att lösa problemet för dem själva. Omhulda dem för taskigt uppväxt. Låta de gråta ut för allt det orättvisa dem hade drabbats.
Och medan man håller på så nya tillkommer på den brottsliga banan, en del tom från andra länder, då livet här i Sverige är en paradis för brottslingar. Betydligt bättre än våra äldre har i livets slutskede.