diskriminerad känner jag mig…


Jag var inne på Åhlens för att kolla utbudet. Såg en kofta – kort, med sjalkrage, svart-. Kollar storlekarna och den finns i S och XS.  Jaha… Hittar en tröja också, men med storlek S och XS.
En ung medarbetare skyndar till och jag frågar om just avdelningen är för extra smala personer. Hon försäkrar mig att så är inte fallet, hon går till dem utpekade plaggen och kollar igenom dem.

Efter att hon själv konstaterade att det fanns bara de storlekar som jag uppgett, säger hon till mig att Åhlens har en avdelning med extra stora storlekar och kan kolla där. Och leder mig dit. Sen gick hon.

Jag tog fram mina osynliga pistoler och sköt henne…. Tack lilla fröken viktig. Och jag tycker att du kan  gå och handla på barnavdelning.
Kände mig oerhört sårad och förnedrad. Det här var inget hjälp. Det här var förnedring.

Jag drar storlek 40.
Men det jag har märkt är att 40 idag kanske motsvarar en 38.  Storlekarna har krympt. Kanske för att skapa en onödig ångest för dem som handlar kläder. Eller så helt enkelt har dem franska klädstorlekarna har smugit sig in  utan att någon har upplyst oss om detta..  Jag är inte pinnsmal men inte är jag tjock heller.

Och även om jag vore tjock, vill jag inte bli anvisad av en okänslig biträde till tältavdelningen.  I så fall vill jag hittade den  själv genom att ni skyltar så att man har en chans att upptäcka den avdelningen. Men vilken suprise. Ni har ju ingen dockor till det. För alla dockor som finns på marknaden har minus zero size.

6 tankar om “diskriminerad känner jag mig…

  1. Dessa personer, kvinnor oftast, som jobbar i butik, har egentligen velat göra något annat och vara något annat, som att gå på catwalken och vara kändisar, och beundrade av alla och envar.
    Och när dessa på alla sätt små människor inte ännu inte blivit ”upptäckta”, så blir de arroganta och otrevliga.
    Som en hälsokostbutik i Kristinehamn jag gick till och skulle köpa biodynamisk äppelcidervinäger, jag kände det som om jag kom och störde hennes höghet som jobbade där, så dit går jag aldrig mer. Om jag är ovälkommen, då kan de känna sig blåsta på mina pengar också.

    Gilla

  2. nNästan samma har hänt mej, en butiksägare var utanför sin lilla nyöppnade butik, så jag passade på att frågade henne vad den snygga koftan iförnstret kostade och fick till svar att : den är nog för liten för dej.

    Jag fann mej faktiskt ganska snabbt och replikerade att NU var det ju så att jag frågade efter priset på koftan, INTE efter en bedömning av dej om den skulle passa mej eller inte, eller hur ??…. jag fick inget svar … hon bara dröp av in genom dörren medans jag stod kvar och följde henne med blicken…. Ganska skön känsla, men hennes affärstaktik så får hon nog snart stänga. – hoppas jag… fast det får man ju inte säja ….elak ska man ju inte vara, men nog känns det som om man skulle vilja ge igen ibland ??

    Gilla

    • Det var den jävligaste svar du fick. Hur kan hon veta till vem koftan ska bli. Du kunde ju ha det som present också. Så jävla otrevligt. Håller med dig. Med en sån attityd brukar man inte komma så långt. Det är ganska svårt att hålla en butik rullande ens om man är trevlig.

      Gilla

Kommentera gärna, tack! :)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.