… det är sällan man kan uppleva tystnad om ens någongång. Men häromdan hände det plötsligt. Det blev bara tyst. Mitt på eftermiddagen. Inte en enda fågel som kved till. Syrsorna höll fiolen undan, bina blev tysta. Ingen sågade träd, ingen spikade, inga ungar som skrek, hundarna heller inte skällde. Det var bara tyst. En sällsynt ögonblick. Varade kanske 5 minuter.
Ja, om man nu bortser ifrån att jag har tinnitus ( det har jag alltid haft och visste egentligen inte vad det var när folk klagade över tinnitus. Jag är inte störd av den inre oljudet. Van vid det) och det är ständigt brus i mina öron.
Nåväl… det varade inte särskilt länge, fåglarna gärna sätter sig i närheten av oss och delar med sig dagens händelser. Inte till oss förstås, men till likasinnade. Kan pågå länge innan de är färdiga med skvallret. 😉
Den här sommaren var fåglarna ganska skygga för kameran, så jag har faktiskt ingen bild på dem.