mordet vid strömmen…och jag är vittne

…

Plötsligt låg den bara där. Min långa promenad avbröts drastiskt och mitt blod isade… Jag blev överrumplad och även fascinerad. Vädret var fin, något varmt kanske, björkarna svajade ordentligt. Kanske kände björkarna redan vad som komma skall, eller var det bara en liten sväng av tromben som härjade lite mer norrut.Jag tror dock på björkarnas intuition…

En gubbe stod vid kanten. Blicken var fastlåst mot vatten. Inget konstigt med det …det är ofta jag ser såna konstiga gubbar vid kajen. Världsfrånvända med något glansigt i blicken.  Plötsligt blir fart på gubben, ser hur han spänner sig och …ja, jag var  inte beredd . Jag var verkligen inte beredd. Mordet hände precis framför mig. En oskyldig fick sätta livet till. Igen. Allting var över på någon minut. Även offret blev överrumplad. En tillhygge satte punkt det dyrbaraste man har. Livet. Ett enda slag. Ett enda….Men jag kan vittna. Jag är ögonvittne…Allting är fastetsad i mitt minne.

De sörjande vet ännu inget. De är lyckligt ovetande. Och det ska de också vara…Varför skapa oro under vattnet?…

Bildbevis hittas lite längre ner. Känsliga läsare varnas. Döden är inte behaglig tillstånd för oss levande…

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.   AB

döden i stockholm...foto: antoniab © 2011

Annons