Lössen har tydligen kommit tillbaka. Fler och fler lägenheter ska ju saneras. Men löss förekommer inte endast i bostäder. Utan även i godis. Den röda färgen kommer inte alls från rödbeta utan krossade lösskal.
Visserligen blir ingen sjuk av det, men jag har just tappat aptiten för den typen av godis. Löss vill jag inte mumsa på inte ens som färg.
Och undrar hur går man till väga?
Har man enorma lössfarm, där man föder upp löss, som vid vuxen ålder krossas i enorma mortlar efter att man har skilt skalen från kroppen?
Uppdrags granskning kunde väl göra en vända i en lusfabrik. För någonstans måste väl den röda färgen framställas.
Har de en dräglig tillvaro? Får de bedövning innan man har ihjäl lusen? är det trängsel i buren?
Fast klart löss är ingen mysig djur, så vem bryr sig. Ha ihjäl dem blodsugande jävlarna. Utmärkt färgämne till inget ont anande svenskar.
Vem lom på det?
När spanjornena kom till Kanarieöarna t ex så fick invånarna där slava genom att plocka löss. Det var på 1500-talet. Man ville åt den röda färgen och det är en lyxvara. Därför blev röd tråd mycket dyrt att inhandla. Röd tråd som allmogen använde i sina broderier och som anses mycket fint. Järvsö- och Delsbo-söm till exempel. Mycket vackert.
Korchenill är lusens namn, har använt den mycket vid garnfärgning för att få fram den vackra röda färgen och säljs hektovis till ett mycket högt pris.Den har även används inom kosmetika branschen ex. läppstift. Minns jag rätt så plockar man den från kaktusar, ett riktigt pillerarbete i likhet med framställningen av saffran där varje krokus måste handplockas, därav priset.Blev mycket förvånad av att den användes i godis, beroende på priset.
usch så vidrigt!!! det är ju de röda godis som jag tycker om! tur att jag aldrig äter sånt numera… undrar om man vågar berätta för folk, de lär nog inte blir så glada inte 😉
Divage 
När spanjornena kom till Kanarieöarna t ex så fick invånarna där slava genom att plocka löss. Det var på 1500-talet. Man ville åt den röda färgen och det är en lyxvara. Därför blev röd tråd mycket dyrt att inhandla. Röd tråd som allmogen använde i sina broderier och som anses mycket fint. Järvsö- och Delsbo-söm till exempel. Mycket vackert.
GillaGilla
Men vem slavar idag för lössens skull. Eller har de lössfarm idag? Tänk om de smiter eller djurens vänner släpper de lös. Lössen är lös.
GillaGilla
Pingback: En chefspappas vardag… » En glad påsk med krossade löss i magen
Korchenill är lusens namn, har använt den mycket vid garnfärgning för att få fram den vackra röda färgen och säljs hektovis till ett mycket högt pris.Den har även används inom kosmetika branschen ex. läppstift. Minns jag rätt så plockar man den från kaktusar, ett riktigt pillerarbete i likhet med framställningen av saffran där varje krokus måste handplockas, därav priset.Blev mycket förvånad av att den användes i godis, beroende på priset.
Ett färgtips till dina hattar kanske?
GillaGilla
Tack för den intressanta infon. 🙂 Man lär sig så länge man lever.
GillaGilla
usch så vidrigt!!! det är ju de röda godis som jag tycker om! tur att jag aldrig äter sånt numera… undrar om man vågar berätta för folk, de lär nog inte blir så glada inte 😉
GillaGilla
Är väl samma sak med rött läppstift!? Vet att det var så förut iaf. Bara för det ska jag nog köra på rött ikväll 🙂
GillaGilla
Lika illa det med. Inte undra på att jag fick allergi av läppstift.
GillaGilla