skål ta mig fan………

Vin vin vin. Det är många som gillar vin. Kallas för gudarnas nektar också och framställs  i 8000 år. .. Berusningsmedel. Många  går  under av dessa droppar.
Det finns de som kan njuta av ett eller två glas i goda vänners sällskap, andra heller bara i sig som om det vore vatten. Det är effekten man vill komma åt. Smaken är inte det primära.

Själv har jag aldrig förstått tjusningen med att dricka alkohol, ännu mindre har jag svårt för berusningen att tappa omdömen på grund av alkohol är inte min grej. Och det är plågsamt att se när andra super ner sig. Men jag är å andra sidan överförtjust i tjockglad istället. 🙂

Så vinet jag tänker skriva om är kanske inte för de som i första hand vill bara häva i sig :

Montecillo Crianza: En Intensiv och nyansrik bouquet med inslag av kryddor, mörka bär och cederträ. Medelfyllig, mjuk och mycket välstrukturerad smak med inslag av kryddor i den långa eftersmaken.

Montecillo Gran Reserva: Ett vin med ganska stor doft, komplex och fruktig med inslag av röda frukter, kryddor och cederträ. Smaken är medelfyllig med bra frukt, elegant fatkaraktär och lång finessrik eftersmak.

Som jag skrev vin är inte min värld så jag vet inte hur de  egentligen är, men till det yttre är de tilltalande. Gillar flaskornas design och färg. Ordvalet i beskrivningen är inte mitt, men det låter verkligen lockande. Vinbeskrivningar är nästan som poesi. Kort och löftesrika. Undrar om det finns en utbildning för sånt, så att man undviker upprepningar, att man förskönar utan att direkt ljuga.  Det är som att sälja ett hus med sjöglimt.

Skål ta mig fan!

Annons