från två håll…


Jag är känslig för oljud. Då ter sig naturligt att jag ständigt omgiven av det.  Hemma har jag en festprisse under mig som i tid och otid har alltför högvolym på sin musik. Klockan ett var en perfekt tid för honom att höja volymen.  Bredvid har jag en 2 barnsfamilj som inte vet vad mattor har för funktion, vilket gör att deras ungar väcker mig redan efter klockan sex då de ligger i hårdträning och galopperar runt i deras vardagsrum för att få upp  småmusklerna i benen eller är de bara uttråkade. Själv känner mig väldigt våldsbenägen i morgontimmarna. Grannen flyttar under de, och kan förstå det, men tycker samtidigt synd om de nya som ska flytta in samt hosta upp minst 4 och en halvmiljon vilket är utgångspriset för fyrarummaren.

Här i huset där jag jobbar  pågår ständigt renovering och alla dessa renoveringar ligger alltid på samma stam så jag befinner mig. Ganska komisk egentligen. Så även nu. Och för att lyckan ska vara fullständigt  har de börjat såga upp en metalldörr precis under mig.  Visserligen har dörren varit omöjligt att stänga ordentligt i mer än ett år, så det brukar även låta när restaurangen ska in och ut där så där 4-5 gånger per dag  Oftast lyckas de på det femte sjätte försöket, så på sett och vis är det bara bra att den bytts ut eller förbättras. Men måste detta ske samtidigt när hantverkarna bilar upp golvet ovanför mig.

Hur mycket ska man tåla? Och varför känner jag mig alltid i skottlinjen? Det är en gåta för mig, verkar nästan ödesbelagt.  Jobbigt är det vilket fall som helst.

5 tankar om “från två håll…

  1. Låter verkligen inte kul… Mina grannar låter lite också så klart men det låter inte alls lika illa som din situation.
    Jag antar att prata med dem är ingen idé det heller?

    Gilla

    • Jag har redan pratat med barnfamiljen. De tycker att jag ska ta hänsyn att de är barn.
      Jag frågade honom att vem tar hänsyn på mig då och att jag inte kan sova. Han blev mållös och svara de det var inte så jag tänkte.
      Och jag pratade med killen under mig. Han menar att det står att man får ha högre ljudnivå fram till 12.00
      Och det håller han sten hård på.
      Äh det hela är en lång historia. Det här på jobbet går ju över trots allt, men det tar tid innan ungarna växer upp.

      Gilla

      • Jaha… mysiga svar liksom…
        Det måste kännas ännu mer irriterande att ha lungt pratat med dem utan att det gav något. Lite hänsyn borde ändå folk visa… (trodde man ja)

        Gilla

Kommentera gärna, tack! :)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.