Morgonen var så fint att jag passade på och tog en promenad. Redan från min gata kan man se stadshustornet genom ett myller av kablar som tågen behöver. Men idag var tornet borta. Bitvis kunde jag se den ett kort ögonblick men för det mesta verkade den vara invirad i rök? eller dam? (måndamm…kanske)
Jag är vid centralstationen men kan fortfarande inte avgöra vad det är jag ser. För vid centralen skiner solen allt vad tyget är värt. Men längre fram vid strömmen ser ut som om riktigt tjockt rök som väller fram… Brinner det någonstans? Isåfall brinner nog halva stan, tänkte jag. väl framme eller nästan framme kollar jag till höger där statshuset står, men jag ser just inget. Absolut ingenting. När jag till slut kommer ner till kajen, så ser jag att det är dimma. Så glad jag blev.
Jag älskar dimma och det ÄR så sällan i Stockholm, trots all vatten runtom. Det var magiskt kan jag säga:
kranen bakom dimman
stadshustornet
dimmornas bro
måndammen som yr runt på jorden? 😉
till höger brukar man se stadshuset
Flera bilden kan ses i slideshowen i nästa inlägg.
Divage 