På min morgon promenad konstaterade idag 2 saker.
Ett….Att Stockholms gator är i smutsigaste laget. Inte alls konstigt att råttorna trivs. Om jag vore råtta skulle jag säkert också trivas, men jag är inte råtta. Såg duvorna kalasa på spyor. Fy….Jag sopar upp där jag jobbar, ändå ligger min klinik en trappa upp, men jag orkar inte se och vänta att gatukontoret gör nåt. För även när de är i farten så görs det bara halvdant.
Två… polisen skrämmer mig omedvetet. Nämligen en polisbil bromsade in hastigt just bredvid mig. Min första tanke var – gud, vad har jag gjort???? tankarna for runt i huvudet, fast jag har inte gjort något – bilder kommer upp i huvudet att jag ser ut som någon annan, eller att någon vill mig illa -. Men det var falsk alarm. De BARA parkerade bilen en aning för häftigt. De tittade inte ens på mig! Och då frågar jag mig, varför blev jag så illa till mods. Jag vet att jag inte har gjort nåt. Men skulle DE veta det?
Divage 
Ja usch för skräpiga gator och otäcka poliser, man kan aldrig veta riktigt säkert vad dom är ute efter…
GillaGilla
Oj, vilken fin blogg du har skaffat dig. Borde byta jag med men ids inte.
Det sköna med att bo här i mitten på Sverige är att vi har snö och då blir det så vitt och fint. Jag har jobbat på Stockholms Gatukontor i min ungdom. Gråa trista kalla Stockholm. En och annan råtta ser jag också. Men det hör också till på en gård.
Jag är också rädd för makten. Man tror att dom ska rädda en – men allt är tydligen en chimär.
GillaGilla