…pappor möts…

På väg till centralen såg jag följande:

2 pappor som är på väg med sina småttingar till dagis. En är lite förre, och börjar stänga den minimala grinden som man ska passera igenom, den är inte särskilt hög kanske 30 cm från marken, mer symbolisk än funktionell. Som sagt han är redan på insidan och i full färd att stänga den. Då kommer den andra pappan cyklande med barnet på barnsitsen, och ger ljud ifrån sig ….typ…åppåppåp…så att den andra pappan inte ska stänga framför honom. Pappan tittar upp ….förvånad… avbryter stängandet och glor. Inget leende, inga ord bara en tom blick… och låter grinden vara som den råkade vara när den andra försökte dra uppmärksamheten till sig. Den var nästan stängd vid ögonblicket. Och han bara tittar oförstående, och går därifrån. Därmed får den andra pappan kliva av cykeln och öppna grinden.

Jag har inte barn, jag gillar inte ens barn, men jag blev nog upprörd över jag såg ändå. För vad signalerar den till ungen? Typ skit i andra, och sköt bara ditt. För vad jag förstår så de måste väl ändå gå till samma dagis, det finns bara en dagis innanför den grinden. De måste väl ändå ha sett varandra någongång, men om det var allra första gången, kan man inte vara lite mer, ja….jag vet inte vad, men artig och kanske inte stänga grinden framför den andra. Stackars barn som har en sån förälder, vad kommer han lära sig för livet. För de lär sig ju allt från de vuxna, de ser och drar egna slutsatser, så här ska det va. Sen står man där oförstående då ungen blev tonårig, och beter sig som en neandertalare.

Annons