supande mammor, se upp!…


Alkoholismen ökar bland kvinnorna. Hörde jag på nyheterna imorse. Sen 2003 med 50 % från 65 000 till 100 000. Hur de nu räknar ut det.

Det är tragiskt. Och särskilt tragiskt är om det är barn inblandade. Jag vet för att jag har vuxit upp med en mor som söp. Gud vad jag skämdes. Det var inte alls vanligt när jag växte upp. Kände inte alls någon som hade samma problem, i alla fall inte har sett någon annan kvinna gå hem raglande till sin familj. Gud min mage drar ihop sig bara jag tänker på det och skriver dessa rader.

Jag ville bara dö, försvinna från världen. Bjöd aldrig hem någon kompis. Vilket naturligtvis påverkade resten av mitt liv också. Jag knyter inte lätt vänskapsband ens idag, vilket resulterade också att jag har bara ett fåtal vänner.

Jag är nästintill nykterist, jag tycker inte om smaken av alkohol – tycker mest att vinsmak påminner mig om kräk, och sprit smakar mest som ja, just sprit. Gillar inte heller den effekt som ja får av den. Att förlora kontrollen över kropp och tankar. Det är inget som tilltalar mig.

Jag avskyr också de drickandes tjat. När de fastnar i en tankebana och upprepar sig om och om och om igen. ( Fan nu tar jag en lugnande medel, för det härinlägget tär mer på mig än jag har kunnat ana, men skriver klar ändå.)

Än idag undviker att jag att bjuda hem någon till oss, för det innebär att gästen ger alkohol som present, vilket förväntas av gästen att den öppnas, och jag klarar inte av att se min mor att dricka ens ett glas vin längre.

Jag bryr mig inte om att det har klassats som sjukdom, jag kan inte vara förlåtande. Jag har lämnat mitt land, för att jag inte stod ut, och hon vet också att hon aldrig kommer se mig om hon börjar dricka igen. Och trots att hon vad jag vet inte har druckit i de senaste 20 år, så skräcken sitter kvar inom mig att hon kommer börja när svårigheter dyker upp.

Och även min hårda attityd tär på mig.

Igår var jag på Formex mässa med min kompis. Där bjöds ju friskt med alkohol lite varstans, och jag märkte hur förbannad och otrevlig jag blev för hon tackade ja, till när hon blev tillfrågade. Och hon har inte problem med alkohol, men jag undrar, måste man släcka störsten med ett glass rött, bara för att det är gratis?

Så mammor, ni som inte kan flaskan va i frid. Tänk om. Om inte för din egen skull så definitivt för era barns skull.

Många dricker för att glömma problem. Men vadå glömma. Problemet kvarstår alltid närman har nyktrat till. Den kommer aldrig någonsin försvinna genom att hälla i sig alkohol. Aldrig. Snarare tvärtom. Den kommer bara växa till.

Jag har aldrig kunnat prata ut med min mor, och kommer heller aldrig att göra det. För hon förnekar, alltid har förnekat att hon har druckit, trots att hon knappt stod på ben, svaret var alltid det samma, jag har inte druckit.

Fy, vad jag mår nu dåligt. Tårarna har börjat rinna, så nu kan jag inte ens fortsätta, även om jag hade några saker till att säga.

http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article3212923.ab

http://www.expressen.se/halsa/1.1282848/okat-antal-kvinnliga-alkoholister

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=822034

Annons

3 tankar om “supande mammor, se upp!…

  1. Det som skrivs i artikeln finner jag trovärdigt då jag själv sett hur kvinnor dricker numera. Många kvinnor köper dessutom vin lådor och dricker varje kväll minst 4st glas. Man luktar inte sprit vid 9.00 tiden på morgonen. Många arbetare dricker efter jobbet, s.k. efter work, och sedan jobbar de dagen efter! Man talar om en öl eller ett glas vin och sedan blir det 4st glas vin eller 4st öl. Man blir garanterat ( om man inte har självrespekt) alkoholist fastän det inte syns i början men tanken på att man har inkomster och arbetar undertiden man är i missbruket. Så småningom orkar man inte arbeta längre Man börjar då sjukskriva sig, vilseleda psykiatern att man lida av depression, panik ångests, fobier mm. Samtidigt är man aktiv i sitt missbruk och är på Pubarna och festa med sjukpenning. Efter att har varit sjukskriven längre då börjar sjukskrivande läkare att jogga Försäkringskassan så att missbrukaren kan få tillfärligt sjukersättning eller pension. Sjukskrivande läkaren utfärdar då ett LUT, hävdar att patienten lider av allvarliga fobier, ångest, kan ej gå ut, arbetsförmåga är helt nedsatt. I det här läget har missbrukaren fått s.k. kyckling lår, smala armar, fet grovt ansikte och putt magen. Man ser helt enkelt som en otränad, alkoholiserad man fast med makeup. När missbrukaren (s.k. patienten) beviljas pension eller sjukersättning cr 10 000kr plus bostadstillägg brukar vanligtvis supandet fortsätta. I det här lägget behöver missbrukaren inte ens träffa sin läkare då läkaren ej är viktigt nu.

    Gilla

  2. Alkohol är inte lätt. Jag vet, har själv föräldrar som druckit på tok för mycket. Man blir, som du skrev, lite av en ensamvarg, isolerad. Jag kan visserligen inte hålla med dig om att vin smakar kräk, att sitta på balkongen en varm sommarkväll med ett glas kallt vitt vin är trevligt, eller dricka ett glas rött till en fin köttbit. Men det är också så mycket jag dricker. Fylla är något jag aldrig förstått mig på. Det är inte lätt att vara förlåtande mot dem som dricker, de kan såra en väldigt djupt men ett gott råd; försök ignorera, vänd ryggen till. Det gör jag. Jag vänder mig bort och går därifrån, helt enkelt. Eller lägger på luren om hon ringer full. Vill hon något viktigt kan hon ta det när hon är nykter, så tänker jag. För när de är berusade – då kommer det mest grodor och skit ur munnen. KRAM!

    Gilla

Kommentera gärna, tack! :)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.