Jag minns mina influensor


Det är fjärde gången jag har influensa.  Jag minns de allihopa. Mina föräldrar tjatar jämt att jag skulle vaccinera mig, men jag väljer alltid bort det. Undrar varför? Influensan klassas som en av de 8 farligaste sjukdomen i världen.

Ändå tycker vi att det är väl inte så farligt.

Allra första gången var jag 22 år gammal och var den allvarligaste hittills. Hjärtan fick styck, så jag blev sjukskriven 5-6 månader. Jobbigt var det för jag orkade inte ens göra de enklaste sakerna. Att tex.äta lunch kunde innebära att mamma blev tvungen att värma min mat igen för den blev kall innan jag hunnit med hälften.

Andra gången var det 1983. Den gången gick det över på en vecka.  Inga komplikationer. Så det var skönt, även om veckan var jobbigt.

Tredje gången var 1996. Den var inte heller lätt. Och det hela började när jag var i München. På en weekend.  Att flyga hem med 40 graders feber var det värsta jag har varit med om.  Tanken var att jag skulle jobba direkt samma dag, men blev inte så. Raka vägen hem.  En konstant hosta som bara lindrades medan jag drack. Och det kan man inte hela tiden.  Det gjorde omöjligt att ändra på meddelandet på min telefonsvarare.  Och kunderna undrade förstås vad har hänt.  Dubbelt jobbigt.

Har man eget bör man inte vara sjuk.  Uppskattas inte.  Efter en vecka var jag på jobbet igen, febern har försvunnit, mot hostan fick jag något dunder honung. Men det tog ytterligare en månad innan jag började känna igen mig själv. Det var fruktansvärt jobbigt.

Vet också hur jag blev smittad. Åkte t-bana några dagar innan München resan. En tjej hostade rakt på mig. Blev förbannad på grund av det uppenbara att hon hade brist på uppfostran, och när jag tittade på henne så tittade in i de mest feberglittriga ögon jag har sett. Bytte plats, men det var försent.  Och jag i min tur har säkert smittade ner de flesta på flygplanet. Men jag åtminstone inte har hostat rak på folk.

Nu är det fjärde gången jag insjuknade. Jobbigt tom nu, fast jag är bättre. Jag minns veckan inte så starkt. Den döljs av feberdimman. Försökte nå de flesta av mina kunder. De flesta blev väl småsura. Och ändå bör de veta att jag inte strular med tiderna. Det var bara en som sa du ska få lite choklad av mig nästa gång.

Slutsatsen är nog att det är kanske börjar bli dags att vaccinera mig i fortsättningen. För influensan är ingen lätt sjukdom. Och just nu har jag fått nog.

 

5 tankar om “Jag minns mina influensor

  1. Du kanske skulle testa vitlök! Jag minns mina influensor också. Men nu för tiden blir jag mest bara förkyld – jag får nog skylla mig själv för jag kan inte låta bli att peta näsan. Sluta röka gick bra – men petande är det sämre med. Jag tycker inte du ska vaccinera dig – stärk ditt immunförsvar istället.

    Nä, man ska inte vara sjuk som egen. Alla skyddsnät är gjorda för anställda. Fy fan hur småföretagare sugs ut.

    Gilla

  2. Stackare. 😦 Själv åker jag på den en eller ett par gånger varje höst/vinter så jag har slutat bry mig. Men så är jag småkrasslig i flera veckor innan och efter oftast också, men att bli så där dunder som du- då borde du kanske vaccinera dig ändå. Sköt om dig!

    Gilla

  3. Hej
    Ja det borde Du nog fundera på att göra.Jag har vaccinerat mig ett år.Det var när jag skulle få en längre period med strålbehandling o jag ville inte att en ev influensa skulle sätta käppar i hjulet.
    🙂

    Gilla

Kommentera gärna, tack! :)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.