foton från gospel och annat…

Å så vart det gospel. Det var ganska så häftig, fast det var ju väldigt mycket halleluja och amen. Och prisa Jesus och Gud.

Men när väl alla dessa människor sätter igång så att himlen lyfter,  blir man nästan religiös. Nåväl, jag är ju en borttappad själ, och det kommer aldrig att hända. Men goshud fick jag helt klart. Eller det heter visst gåshud. Undrar varför heter det gåshud och varför får man det?
Lite mer bilder:

Inlevelsen är totalt och jag inser att jag borde veta hur man filmar med min Canon. För sång tar sig ju bättre ut på film. Men jag vet inte det…hahaha. Det är faktiskt första gången jag har problem med en kamera. Jag har fortfarande inte kommit på om det är fel på kameran eller om det är objektivet (min gissning) eller möjligen det är mig det fel om. Men jag förstår ganska bra min Panasonic och aldrig förr klagat över mina egna bilder heller förrän nu.

Sen var förstås en hel del andra konstiga typer på plattan. Den är som en magnet att samla på avvikande typer så som scouter. Tror jag …men jag är inte så bra på främmande fåglar, så det är kanske några andra med likadana skjortor på sig.

Sen fanns där några låtsas kineser. Som gav sig i spel med det ena och med det andra.  Här är de dock själva spanade vad de ska hitta på.

Och, ja låtsas kineser hittade några lifeguarder. Ja, var ska de va, om inte på Stockholms absolut torraste plats. Men vem vet vad som kan hända vid ett plötsligt  skyfall. Kan hända att de kan t.o.m rädda liv. Kul inslag blev det och kineserna fick de på fall, nåja på knä…Även några vanliga åskådare deltog i pyramiden. KUL.

Och så avslutningsvis 2 söta barn, man kan  tro att bilden är tagen i USA men det är det  inte. De sitter  på Sergelstorg och lyssnade på gospel.

Ja, det var om gospel. Kände dock ingen större lust att kolla vidare och höra mer gospel  på Riddarholmen.  Så fräls blev jag inte. Och fotografering inte heller mitt levebröd.