övergiven byggnad….

Jag är inte helt ensam med att gilla övergivna byggnader.  Stockholm är ju inte direkt en plats där det kryllar av fallfärdiga och övergivna hus. Sånt är mycket lättare att hitta ute på landsbygden.  Eller så är jag dålig informerad och finns en hel del i Stockholm också. Men vill man  hitta förfall ute på landet är nödvändigt att man har bil. Och bil har jag inte.  Faktiskt inte heller har jag  bilägande kompisar och inte heller såna som båda äger en bil OCH är intresserade av fotografering.

Nåväl det finns en skola på Kungsholmen som är nerlagd sen många år tillbaka. Senast jag var där var allt igenbommad så det blev bilder enbart utifrån. ( faktiskt kan jag inte med säkerhet påstå att huset var en skola, och vet inte heller vad det kommer att bli efter ombyggnaden)
Jag tog en sväng dit några veckor sen och såg 2 byggarbetare gå in där. Jag gick efter dem och dörren var inte kodlåst så jag gick in och tog massor med bilder. Såg inte nån alls, vart byggarbetarna tog vägen har jag inte en aning om.
Jag var där mitt på dan men det kändes läskigt. Delvist var jag där olovligt, delvist var jag helt ensam. Vad är det för spöken som jagar i ens hjärna kan jag undra över och hur den orationella rädslor uppstår är bara ju löjligt, men så  finns den där. Rädd mitt på dan dessutom. Det kändes obehagligt att vara där.

Jag vet inte vad skolan/kontoret kommer att bli, det fanns ju ingen att fråga. Men någonting är på gång.

nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014 nedlagdskola...foto: AntoniaB © 2014

vilse i pankakan….

elskåp...foto: AntoniaB © 2014

höst…vad annars?

höst...foto: AntoniaB © 2014 höst...foto: AntoniaB © 2014 höst...foto: AntoniaB © 2014

slutet…

.

foto: AntoniaB  © 2014 död...foto: AntoniaB © 2014

borttappad...foto: AntoniaB 2014 borttappad...foto: AntoniaB 2014 borttappad...foto: AntoniaB 2014

i vimlet…

människor...foto: AntoniaB © 2014 människor...foto: AntoniaB © 2014

två skönheter…

hundar...foto: AntoniaB © 2014

torghandel…

peruker...AntoniaB © 2014Numera kan man köpa vad som helst på torg.  Gräsligt, tycker jag…kanske inte perukerna men just förekomsten av onödiga och skräpiga torghandel. Men som vanligt finns det säkert folk som är glada över kommersen annars skulle den inte finnas. Utan lönsamhet fungerar inga stånd.
Detta står vid Stadsmuseet vid Slussen.

Gamla Stans vyer…

gamla stan...foto: AntoniaB © 2014 PA050874 gamla stan...foto: AntoniaB © 2014 gamla stan...foto: AntoniaB © 2014 gamla stan...foto: AntoniaB © 2014 gamla stan...foto: AntoniaB © 2014 gamla stan...foto: AntoniaB © 2014 ...foto: AntoniaB © 2014 staket...foto: AntoniaB © 2014 gamla stan...foto: AntoniaB © 2014

lekande lätt…

barn...foto: AntoniaB © 2014 lilla huset...foto: AntoniaB © 2014 barn...foto: AntoniaB © 2014

insyn…

kyrkogård...foto: AntoniaB © 2014 kyrkogård...foto: AntoniaB © 2014

handgripen…

hand...foto: AntoniaB © 2014

runt katarinahissen…

katerina hissen...foto: AntoniaB © 2014

Katarinahissen blev färdigbyggt i sin nuvarande form 1936. Svårt att tänka Stockholm utan den. Det är en sorts landmärke. Ändå kan jag inte komma fram till om jag gillar den eller inte. Jag har vant mig vid den, men har alltid känts som en kvarglömt byggnadsställning.
Jag har varit uppe, men från bakvägen så att säga. Jag har aldrig åkt hissen.
Nån fobi jag har, men vet inte hur jag ska klassificera fobin.  För vissa hissar är helt okej, medan andra framkallar ångest. Och det har inget med huruvida den har öppen eller låst utrymme.
Likaså med trappor och höjd. På vissa trappor klarar jag knappt att komma upp dit jag ska. Oftast är då trä och metalltrappor som jag inte klarar av, alltså  trappor där jag kan se hur högt jag har kommit. Det känns som om de inte kommer klara av min lilla vikt. Och jag kommer falla handlöst ner i djupet. Läskigt. Ett tag trodde jag att jag har höjdskräck, men det är inte höjden som är problemet utan hur jag kommer dit.

Hissen kan faktiskt dateras till 1833 men vill du veta mer så gå in på wikipedia – där står allt som är värt att veta. Den nya konstruktionen kommer att öppnas kanske 2019. Ja, eller vem vet. Slussen är ju knappt påbörjat så det är väl inte troligt att hissen öppnas innan den är färdigt utformade.  Vad kan jag säga…tick tack…tick tack….tiden går

en främmande fågel i Stockholm?

Jag är inte bra på fåglar, men vågar mig på en gissning, En häger? Kanske?
Vet inte om de är vanliga i just Stockholm, men fågeln visade sig på Kungsholmens vattenhål alldeles i närheten av Karlbergsslottet.

Fågel...foto: AntoniaB © 2014 Fågel...foto: AntoniaB © 2014 Fågel...foto: AntoniaB © 2014

modern konst…

foto: AntoniaB © 2014

en färggladare Slussen?…

slussen...foto: AntoniaB © 2014 slussen...foto: AntoniaB © 2014 PA051122 PA051117 PA051115 slussen...foto: AntoniaB © 2014 slussen...foto: AntoniaB © 2014 slussen...foto: AntoniaB © 2014 slussen...foto: AntoniaB © 2014 slussen...foto: AntoniaB © 2014 slussen...foto: AntoniaB © 2014 slussen...foto: AntoniaB © 2014 slussen...foto: AntoniaB © 2014

på Stockholms gator…

...foto: AntoniaB © 2014 ...foto: AntoniaB © 2014 ...foto: AntoniaB © 2014 ...foto: AntoniaB © 2014 ...foto: AntoniaB © 2014 ...foto: AntoniaB © 2014 fåglar...foto: AntoniaB © 2014

utsikt…

fotografiska...foto: AntoniaB © 2014 fotografiska...foto: AntoniaB © 2014

fotoutställningen…

I mitt förra inlägg om Fotografiska osade jag, men i det här vill jag nu skriva om mer positiva upplevelser. För det är ju alltid värt att besöka museet och kolla in de fantastiska bilder som hänger där för dagen.

Jag var lite svag för Joyce Tenneson foton. Hennes bildspråk tilltalade mig, jag gillade hur hon porträtterad kvinnorna och sig själv.

fotografiska...foto: AntoniaB © 2014

fotografiska...foto: AntoniaB © 2014fotografiska...foto: AntoniaB © 2014Man ska inte missa Anders Petterson bilder. Det är en kavalkad av bilder som kom ur olika möten. En sorts streetfotograf eller mötesfotograf. Han kommer nära människorna och ger oss en bild hur de har det. Jag kan inte säga att det är en vacker bild vi får om vår värld, men bilderna är fängslande och intressanta.
Utställningen sammanfattar 45  års fotograferande. Han har helt klart lätt att komma nära människorna.

fotografiska...foto: AntoniaB © 2014PA050877

Och så kollade jag igen Höstsalongen. För jag lät tidigare nästan som om det inte var några bilder alls som var bra. Och det är ju inte sant.

PA110348En favorit var de mänskliga djuren och en annan var porträtterna med genom mjölkglas. Det är säkert inte nån mjölkglas inblandad i bilderna men man får en speciell effekt. Och det gillade jag.

fotografiska...foto: AntoniaB © 2014

 

min träff med spöket i lördags…

Jag tillhör skalan av människor som inte tror på mycket. Tror inte på Gud, inte på spöken och inte på liv efter detta. Det vill jag fastslå så här inledningsvis.
Jag vill också nämna att jag har haft upplevelser också som skulle tyda på annat. Men jag har ändå svårt för att tro.

I lördags var jag på en stor promenad genom staden från Vasastan till söders höjder och tillbaka till Vasastan. Vädret visade sig från sin bästa sida med hög luft och solsken, och lite moln lång borta vid horisonten. Och det var lite lagom folk på gatorna. Jag fick min space runt om mig så jag mådde bra och blev många bilder.

Jag vet inte hur andra är men jag har alltid lite koll runt om mig även när jag fotar. Jag ser att det kommer tre människor på trottoaren. Ett par och en kvinna i röd kappa som är några steg bakom paret. De verkar dock inte höra ihop, det uppfattar jag. Paret gör förbi bakom min rygg, jag kollar lite i kameran och väntar in att även kvinnan i röd kappa ska förbi. Men var är hon? Vart tog HON vägen?
Jag blir ställd…jag kollade efter paret men de gick ju där bara de nerför gatan. Ingen annan för övrigt på gatan. Jag stog vid en staket så jag kollade om det fanns nån dörr där men det fanns inte det. Eller en carport,men den gick inte öppna utifrån.

söder...foto: AntoniaB © 2014 Precis där staketen slutar börjar ett räcke med grönska bakom. Jag tänkte kanske hon tog den vägen så jag kollade ner där. Jag själv skulle inte gå ner där, för den är både brant och var väldig snårig av växterna.

Nåväl, kanske blev jag bara knäpp. Men det var just den känslan man kan få när något inte riktigt stämmer. Säkert finns nån rationell förklaring, men jag har inte situationen kristallklar för mig.Gatan heter Glasbruksgatan för övrigt.

Har kanske någon nån förklaring, ja…. förutom att jag har blivit knäpp?

en bulle till kaffet?….

kanelbullen...foto: AntoniaB © 2014

höstsnyggt….

.höst...foto: AntoniaB © 2014 höst...foto: AntoniaB © 2014 höst...foto: AntoniaB © 2014 höst...foto: AntoniaB © 2014 höst...foto: AntoniaB © 2014

jag är inte stolt över min bitterhet…

Egentligen vill jag inte känna mig bitter. För vem vill vara bitter!?  Det är en ful känsla som ändå bubblar upp oinbjuden likt bubblorna ur  en champagneflaska. Dessutom kommer känslan med en otroligt tryck och låter mig inte vara.

Redan när jag skriver dessa rader känner jag hur löjligt det hela är. men kanske behövs just skrivandet för att inse att jag är patetisk. Ju ….och varför känner jag som jag känner.  Höstsalongen på fotografiska. Jag var där förra helgen och kollade in alla bilder som blev utställda av okända och kända fotografer. Det är ganska fantastisk att få hänga där och få utrymme fast man är okänd.

höstsalongen...foto: AntoniaB © 2014

höstsalongen är öppen fram till den 7 december 2014

Höstsalongen anordnades första gången  och är en motsvarighet till Liljevalchs vårsalong.  Utställning  var öppen för alla, både amatörer och proffs. Cirka 40 000 bilder skickades in av 3000 fotografer ( man fick skicka in max 20 bilder)
Juryn premierat originalitet och mod och  52 fotografer höll för  juryns mått.
Vissa bilder var verkligen fantastiska, intressanta och nyskapade kanske tom modiga. För deras skull ska ni verkligen gå till fotografiska och kolla in bilderna om ni har möjlighet till det. Utställningen är öppen fram till den 7 december.

Men sen fanns de bilder som jag är bara besviken över, och får mig ställa frågan varför inte mina bilder är där. är de verkligen så mycket bättre än mina eller ville man bara fylla ut plats med bilderna och då blev lite av slumpen som avgjorde vem som blev utfyllnad?  För är det så originellt att fotografera en blomma uppifrån och neråt i en glasvas?  Nätet är ju översvämmade av den här typen av bilder, vari ligger originaliteten i den bilden.

höstsalongen...foto: AntoniaB © 2014höstsalongen...foto: AntoniaB © 2014Men det som egentligen retade mig mest av allt att det finns 30 bilder utställda på en kvinna, som tog selfies på sig själv ovetandes då han inte visste att på sin nya iPhone (inköpt direkt inför sin resa) kunde vända kamerans riktning mot sig själv. Bilderna tagits i tron att hon fotograferat det som var framför kameran. Vari ligger konstnärligheten, originaliteten och modet!? Och varför får hon äran att hänga där med alla sina trettio selfies, när andra fick nöja sig med några få. Har man sett 10 av dem modiga, konstnärliga och originella  selfien så har man sett alla. Är det en hyllning till människans enfald? Det är kanske konst att man inte märker att nåt är fel. Sånt ska ju ta plats.

höstsalongen...foto: AntoniaB © 2014Vad blir nästa år? en hund som tassar på tryckknappen gång på gång så vi får fin fina bilder på hans underrede? eller nåt annat oväntat?

Men kanske är det just det som är problemet. Att jag inte förstår varför dessa bilder är så pass bra att de får hänga där.  Det är det som avgör att mina aldrig kommer att hamna där.

 Jag bara önskar att jag bara kunde rycka på  min axel och för övrigt inte bry mig, men jag skulle nog ljuga om jag sa att det var så.

Nu har jag bläddrat igenom bilderna jag skickade in och konstaterar krasst att mina bilder faktiskt saknar ”originalitet och mod”  – och det var det juryn tittade efter.

Här kommer de bilder jag skickade in, några hänger ihop medan andra är ensamma bilder.

fåglar i skyn

fåglar...foto: AntoniaB © 2014 fåglar...foto: AntoniaB © 2014 fåglar...foto: AntoniaB © 2014 fåglar...foto: AntoniaB © 2014

spegling

 

träd...foto: AntoniaB © 2014

scifi...foto: AntoniaB © 2014

Slussen

slussen...foto: AntoniaB © 2014 slussen...foto: AntoniaB © 2014 slussen...foto: AntoniaB © 2014 slussen...foto: AntoniaB © 2014 slussen...foto: AntoniaB © 2014 slussen...foto: AntoniaB © 2014 slussen ...foto: AntoniaB © 2014

snabbmat eller snabb mat?

snabb mat...foto: AntoniaB © 2014

Under ytan

under vatten ...foto: AntoniaB © 2014 under vatten...foto: AntoniaB © 2014

Vallmo

vallmo...foto: AntoniaB © 2014

infrastruktur

v-huset...foto: AntoniaB © 2014

 

 

 

arbetsmoral…2014

Jag har alltid undrat varför det blir så dyrt med byggandet. När inte sällan är det utländska relativt lågt betalade byggare jobbar på väldigt många bygge. Entreprenören anlitar underentreprenör som anlitar  underentreprenör som anlitar….ja. Kanske är det inte så det går till. Men slutpriset är högt.

Och nu vet jag varför:

arbete...foto: AntoniaB © 2014I söndags var jag i Stadsmuseet vid Slussen i Stockholm. Varje gång jag kom ut till en korridor tittade jag ner till bygget som pågick utanför. Jag vet inte vad ni tycker men  kanske var det  lite överdrift att det pågick nåt seriöst där. För förutom att man kollade i sina telefoner så gjordes inte mycket alls.
Jag har för mig dessutom att man får mycket bättre betalt på helgerna och sena kvällar än för övriga tider. Men jag kan ha fel.
Jag kan ju ha fel naturligtvis, och de kanske jobbar supersnabbt resten av tiden. Men en timme senare tog jag den här bilden.

arbete...foto: AntoniaB © 2014Måste vara söta katter de fnissar åt. Eller?

(Och ni som jobbar hårt, behöver inte ta på er offerskjortan.)

djurgårdsfärjor….

färjor...foto: AntoniaB © 2014